Ett gränslöst snusiversum

Nu för tiden känns det ofta som att hela tillvaron kretsar kring tobak och snus vilket blir ganska overkligt i ett större perspektiv eftersom jag började göra eget snus för knappt ett och ett halvt år sedan.

Alla år när det viktigaste alltid var att se fotbollsmatcherna med Hammarby, på Söderstadion och de flesta andra av landets arenor, eller åren med onlinespel framför datorn, innebandyårens tabellfixering och matchrapportskrivande och tiden när nästan allt handlade om planering och fröinköp inför kommande säsong av chiliodling känns plötsligt avlägsna. Nästan som något som bara hände i en nattlig dröm. Men det är väl så det skall vara, det nuvarande blir det enda självklara.

Trots att jag så länge jag kan minnas har haft en dosa Ettan eller två i fickan vart jag än varit på väg var det tidigare ingen stor grej att vara snusare, jag bara var det. Nu är det allt och jag känner mig naken och illa förberedd om jag åker till jobbet med bara en sorts snus i fickan.

Så vilka små detaljer är viktiga i min vardag nu? Ganska många faktiskt, här kommer några av dem.

Förutom att snuset man gör själv blir otroligt mycket billigare blir det också godare. Man har dessutom full frihet att välja smak, styrka och konsistens eftersom det inte finns något facit med rätt svar. Jag som byter snus ofta och sällan har samma prilla inne mer än en halvtimme blir ibland lite sliten under läppen och gör mitt snus blötare och mjukare än många andra, men mitt snus är ändå aldrig “för blött” eller “för lerigt” eftersom det är precis så jag vill att det ska vara.

Ganska kort tid efter att jag gjort mina första färdiga snussatser började jag laborera med blandningar. Dels med Kungssnus rena sorter av tobaksmjöl (som tyvärr inte längre finns att köpa, men väl att beskåda på Kyrkogården), men också genom att blanda de olika färdiga satserna. Hälften Virginia, hälften Ragnarök, tre fjärdedelar Original Brand, en fjärdedel Medusa och så vidare. Varje ny mix gav ett nytt snus.

Inspirerad av alla snusgenier jag lärde känna via snusträffar och i Facebookgrupper fortsatte jag med mina experiment och började byta ut vattnet innan värmebehandlingen, efter värmebehandlingen eller både och mot något annat. Söt ekologisk havtornsjuice, whiskeylikör och mörk alkoholstark stout med jordnötssmak blev inget vidare, för mycket socker tycks många gånger sabba hela snuskonceptet. Det behöver dock inte vara hugget i sten har jag lärt mig, det handlar också om tobaken. Ren Burleytobak innehåller nästan inget socker och kan ge ett beskt snus, så jag funderar på om inte vanlig honung eller en skvätt av den där whiskeylikören ‘Southern Comfort’ kan passa där ändå?

Jag bakar nästan aldrig en hel snussats på 780 eller 1000 gram tobaksmjöl, vanligtvis blir det på 500 och ibland 600 gram. Dels hinner jag tröttna på samma snus och dels är det bättre om det är en lite mindre batch som inte blir jättegod i värsta fall. Till 500 gram tobaksmjöl nöjer jag mig ofta med 4 dl (400 g) vätska för att ge utrymme att fylla på efter behandlingen i tryckkokaren. Det går att minska vätskemängden ytterligare, åtminstone ner till 3 dl vätska bara man ser till att fukten är jämnt fördelad. Några minuters grundligt skavande med elvisp innan tobaken åker ner i tryckkokaren gör det jobbet bra.

Väldigt ofta byter jag ut 2-4 dl vatten innan värmebehandlingen mot torrt vitt vin. Det ger allt snus en rundare och fylligare grundton enligt mig. Te har jag också gjort gott snus med, men inte genom att blanda teblad i tobaken, utan genom att först koka ett väldigt starkt te och använda det i stället för vatten.

Att bara ha annan vätska än vatten innan värmebehandlingen slår dock inte igenom jättemycket smakmässigt i det färdiga snuset och är för mig bara en grund. Den minskade vätskemängden fylls i stället på med något ytterligare efteråt när smaken stannar kvar bättre. 1-3 dl vanlig vodka tycker jag lyfter fram tobakens egna smaker till exempel. Rom ger en fantastisk russinton, liksom portvin. Whiskey gör sig enligt mig inte riktigt lika bra, men det är som med allt annat en smaksak så klart. Och för guds skull, häll inte ner din bästa och mest vällagrade sprit i snusbaket. Smaken av de riktigt dyra dropparna lär aldrig komma fram i proportion till priset. Jag tycker att Eau-de-vie funkar lika bra som dyr cognac och att en billigare rom, whiskey eller gin ger den nyansen till snuset man vill åt lika bra. Det kommer ändå mest att smaka snus när det är klart.

Essenser med smak finns det gott om, till exempel Tobakskemis förstklassiga diton för den som vill laborera, men om man vill kan man också lägga bär, frukt eller vanliga färska (eller torkade) kryddor i brännvin och låta det dra några veckor. Sedan silar man av gucket och använder spriten som smaksättning. Saffran i hembränt, granskott i polsk vodka från tysklandsfärjan eller några vaniljstänger i en halva renat brännvin ger också nya spännande smaker.

Vill man lyxa till det lite och slösa med några rökverk kan man smula ned en eller två cigarrer i tobaksblandningen innan man värmebehandlar. Jag provade att handkrossa två medelstora (inte så svindyra) havannacigarrer i ett bak nyligen vilket gav väldigt fin smak och lite skön textur med grövre bitar i snuset.

Ofta använder jag Kungssnus Originalarom eller Grundarom till både köpt tobaksmjöl och egenodlad, men det är alltid kul att variera med någon annan sort eller köra med ren propylenglykol och glycerin som omväxling. Jag gör ibland det senare och skvätter i lite Dark oak rökarom eller några nypor Mesquite.

Det blir också lite skillnad i smak på det färdiga snuset om man växlar mellan soda. De flesta använder Natriumkarbonat, men jag byter till Kaliumkarbonat mer än varannan gång numera. Kaliumkarbonatet har även fördelen att snuset känns lite mildare och blir snusvänligt redan efter kortare tids lagring.

Endast fantasin sätter gränser och den enda haken för mig med att ha blivit besatt av egen snustillverkning är väl att jag gör nytt snus lite oftare än jag egentligen behöver. Jag har nog gjort nya snusbak flera helger i rad nu, men man får väl bara börja lassa in mer och oftare helt enkelt.

Total mängd soda, salt eller vätska minns jag inte riktigt eftersom det är sådant jag sällan följer helt slaviskt, men så här ser några av de senare varianterna ut i grunden:

Skåpmat (600 g)

155 g Pandoras Box 004
185 g Original Brand
150 g Bladmix egenodlad tobak
110 g KS Burley bladmjöl WRH

2 dl vodka där saffran legat och dragit i några veckor.

Öfverbett (600 g)

160 g KS Burley bladmjöl WRH
125 g KS Virginia bladmjöl CB3O
100 g KS Virginia bladmjöl CBO
100 g KS Virginia bladmjöl typ1
90 g KS Virginia stjälkmjöl mörk
25 g KS Kentucky bladmjöl

3 dl torr ljus sherry

Höstklåda (500g)

150 g Original Brand
100 g Burley bladmjöl WRH
100 g Stjälkmjöl egenodlad tobak
85 g Bladmix egenodlad tobak
65 g Virginia bladmjöl typ 1

2 dl vitt vin (innan värmebehandling)
3 dl 60% sprit som sugit i sig färska blåbär och ett par skedar vaniljsocker några veckor (efter värmebehandling).

En kommentar för “Ett gränslöst snusiversum

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *