Tiden går fort och det är hög tid för del fyra av denna skrift i bloggformat om att odla tobak med hjälp av grova antaganden, gissningar och (förhoppningsvis) lärorika misstag.
I tredje delen såddes tobaksfrön i normalstora blomkrukor och placerades så att de fick ljus och värme. Antingen i ett fönster i ett uppvärmt rum (ingen bastu, men heller ingen kall veranda då fröerna tycks gro bäst när de omges av ungefär 20-25 grader) eller i en så kallad “haschgarderob”. Det sistnämnda är ett billigt och enkelt odlingsskåp som fungerar utmärkt för att ge tobak, chili, persilja och annat ett fejkat klimat och den har beskrivits i både del 2 och del 3.
Efter någon eller några veckor har de flesta fröerna grott. Grobarheten kan variera lite beroende på var fröerna kommer från, men de jag har provat från Kungssnus (som snart har fyllt på sitt lager av fröer) har enligt min erfarenhet varit mycket bra. Över 95% av de jag har sått därifrån har blivit till små tobaksplantor.
Antagligen har några hamnat för tätt så att de är lite för många (det lätt blir några extra frön i krukorna vare sig man vill eller inte, åtminstone om man har min finmotorik) så jag plockar tidigt bort de som ser minst och klenast ut med en vanlig pincett (jag brukar hitta sådana i min frus badrumsskåp, men de går säkert att köpa i någon affär också). På så sätt får de starkaste utrymme att växa bättre så att de så småningom kan bli levererantörer av tobak i världsklass.
Jag har tidigare år provat att låta plantorna växa vidare ett tag i pluggbrättenas små rutor för att spara plats, men eftersom jag vill att rötterna ska växa sig stora och ändå tänker plantera om dem senare måste jag ändå planera plats för det och flyttar det här året över dem till egna planteringskrukor redan nu. De krukorna är egentligen inte heller tillräckligt stora(0,5 liter) om man sår sina frön tidigt, men jag inbillar mig att rötterna hinner utvecklas bättre om de inte flyttas till 1,5-3 liters krukor förrän de vuxit till sig ytterligare lite.
Jag köper planteringskrukor i 20-pack på Jula för typ trettio spänn och om jag inte minns fel finns de i rosa eller lila också om man föredrar det. Själv föll jag för de neongröna. De finns liknande krukor på alla möjliga blomsterträdgårdar, Ica Maxi, Rusta, Biltema etc.
Jag har läst både här och där att rötterna på tobaksplantorna ska vara väldigt känsliga, men så länge man är normalt försiktigt och inte sliter i dem eller klämmer dem allt vad man orkar tål de rätt mycket. Jag kan i alla fall inte minnas att någon enda tobaksplanta har dött av omplantering under mina tre år som tobaksodlare. Däremot har jag vattnat ihjäl ett par…
Det finns garanterat de (säkert de flesta) som låter plantorna antingen vara kvar i pluggbrätte eller i mindre krukor hela vägen fram till utplanteringen för tobaken hinner ändå växa sig stor, men jag kurerar ju skördade blad i den temperatur som råder utomhus och som är svår att påverka, så jag provar att plantera ut så stora plantor som möjligt även detta år med förhoppning om att påskynda mognaden lite. Det fungerade bra 2020 och jag kunde skörda några veckor tidigare än vad som antagligen varit fallet annars, men detta är som sagt överkurs beroende på förutsättningar.
Många tobaksodlare tycker att det är en nackdel om plantorna är för stora när de sätts ut eftersom de lättare kan knäckas av vind och blåst ju högre de är, men jag har aldrig råkat ut för det. Odlar man på en blåsig plats kan det ändå vara värt att ha det i bakhuvudet. Liksom att väldigt många tobaksodlare har större erfarenhet än mig som mest inbillar mig, gissar och spekulerar hejdlöst. Jag har dock på mitt högst ovetenskapliga sätt kommit fram till att en planta som planteras om både en, två och kanske till och med tre gånger kunnat breda ut sitt rotsystem så ordentligt i lyxiga 3- eller 5-liters krukor att det snabbt får stadigt fäste när den kommer ut i tobakslandet.
Men de tar mycket plats och min taktik är inte optimal om man bor trångt och man ska vara medveten om att det går åt mer tid och mer planteringsjord. Hade jag som sagt haft ett varmgarage, ett växthus eller något annat uppvärmt ställe att kurera bladen på i slutet av säsongen hade jag förmodligen planterat tobaken lite senare på våren och låtit plantorna nöja sig med mindre krukor (men i alla fall 1,5 liter) för att spara tid och ork. De växer otroligt fort när de väl kommer igång.
Men vi backar lite, något skall ju även sägas om månaderna fram till maj- juni, den inte obetydliga tid när all din tobaksodling bedrivs inomhus.
Tobak är ingen klassisk svensk växt som alltid har funnits här, utan har precis som apelsiner, persikor och chili importerats från varmare länder där solen skiner både oftare och mer. Däremot har den framgångsrikt kunnat odlas I Sverige sedan åtminstone 1700-talet och periodvis i ganska stor skala.
Jag försöker tänka mer nu än jag gjorde i början på att alla bilder med stora fält fyllda av spännande och exotiska tobakssorter på frösäljarnas sidor är tagna i Turkiet, Syrien, Makedonien eller i den amerikanska södern och att allt från antalet soltimmar till jordmån är ganska annorlunda där. Jag låter sällan detta faktum begränsa mina drömmar när jag tittar efter spännande tobak, men rimligtvis är det vettigare att välja sorter som mognar snabbare och inte kräver ökensol.
Däremot kan man påverka utfallet av sin odling genom att ha bra jord och tillföra mycket näring, så i nästa del tänkte jag prata om växtnäring både inomhus och utomhus, samt jorden i ett tobaksland. Det blir lika spännande som det låter och jag hoppas du följer med mig även då.
