Den sista färden…


Kära Kungssnusare och Tobakskemister!

Denna story kan beskrivas som den sista färden.
Detta är en i stort sett ocensurerad berättelse från vår resa till Dortmund och InterTabac/InterSupply 2019

Dag 1 Onsdagen den 18 September

Resan till InterTabac i Dortmund den 20 – 22 september.
Resan började kl. 17.00 den 18 September för Aimo och han dök upp på Mörbyhill strax efter 19.00. Färden skulle gå mot Trelleborg vid 21.30, men vem vill vänta?
Vi drog efter en kopp kaffe och hade siktet inställt på ICA Maxi Trelleborg för att proviantera ett antal Wienerbröd, lakrits, choklad och energidryck, därefter skulle vi finna oss ett hyggligt mathak.

Vi hittade ett hak med glitter och silver i dörren och det blev en rätt god pizza som sjönk relativt snabbt, lika snabbt som vi gjorde i de nybäddade slafarna i den suveränt fina husbilen vi fick låna av Aimos mor och far. Vi kände nog båda att det var dags för en form av vila, vi kan kalla denna vila för ”taktikvila” och innan ombordstigning på skeppet är inte detta fel. Somnade gjorde vi, klockans larm var inställt på 00.10 så det var ingen fara. Färjan skulle gå vid 00.45, men klockan 01.45 hade vi inte lämnat kajen… Drygt att vänta, men vad kan man göra åt det?
Nåja, tiden kom då det var dags och vi var bara en dryg timme försenade och det tog tid innan vi fick köra på den. Till slut var det dags att lätta ankar och vi somnade direkt i den största hytt jag varit i. Tiden körde grabben vid rodret in, vi landade vid utsatt tid i Tyskland, kl. 0700.

Dag 2 Torsdagen den 19 September
Nu började den sista färden, förlåt, den långa färden mot InterTabac och
InterSupply i Dortmund, menar jag förstås. En del stopp blir det längs autobahn, man är på spänn hela tiden, särskilt jag, Mange som var passagerare den första sträckan. Vid skrivande stund har vi precis avnjutit en lunch i vårt ekipage, någon mil söder om Bremen, Aimo sög i sig 2 och en halv liter Gulasch och jag drog i mig 7 sillmackor och 3 med salami på. Just nu skall vi lyssna på trafiken och taktikvila lite innan vidare färd.

Summering dag och natt 1 & 2
Vi parkerade vår fina (lånade) husbil runt 19.00 på vår ”camping”. Vi hade lite köer och vägarbeten på väg ner, men allt gick lugnt. Det största problemet var att hitta någon som sålde vinjetter för att kunna köra i miljözoner med en sån bil vi hade och tro det eller ej, det gjorde vi. Väl parkerade så tog vi en kort och intensiv promenad runt mässan och området för att vi lättare skulle kunna hitta dagen efter. Vi fattade ett gemensamt beslut att lägga oss vid 21.00, detta för att hinna/orka med morgondagen samt lördagen och söndagen. Vi kröp in och ner, undertecknade somnade snabbare än en höna skiter, än en gång.

Dag 3 Fredagen den 20 September
Morgonen var kall och frisk, precis som natten. Jag är tacksam att vi vaknade. Jag skulle ta en dusch och Aimo hade haft vänligheten att sätta igång varmvattnet, trodde jag, men nej då, kallt som fan var det i duschen. Duschar lik förbannat klart och fixar till mig som en riktig madam. Väcker Aimo lite försiktigt och säger att varmvattnet inte funkar, jaså, jag har inte startat säger den filuren då. Drar igång gasolen och startar varmvattenberedaren åt den andra halvan som var med på denna resa. Ni anar inte vad man genomlider för lite tobak. I skrivande stund kokas det kaffe och en gemensam frukost inmundigas på parkeringen C1 utanför mässhallarna.

Nu tar vi oss an fredagen den 20 september på Intertabac i Dortmund, dag 1.
För att först klargöra en sak om tider och datum, samt de olika händelserna, så kan det verka rörigt, detta för att min diktafon har fått frispel och lever inte i samma tidsrymd som oss. Vi kommer att försöka återge er det hela som vi upplevde resan och mässan. Ta det som det är.

Strax innan klockan 10.00 vandrar vi mot entrén till mässan, eller en av alla entréer som fanns, vi tog den vi hade lokaliserat kvällen innan.
Vi smyger lite blygt fram mot värdinnorna som stod och väntade på oss, vi fumlar lite tafatt efter våra biljetter, Aimo hade skojat till det och skrivit ut sin i färg och jag skrev ut i svart/vitt, det speglar våra liv rätt bra tycker jag. Nej då, skämt åt sidan som slaktaren sa, nu är det allvar. Vi tog oss igenom biljettkontrollen och började dagen med en kopp gratiskaffe, detta var den första av drygt 500 montrar vi skulle titta på. Ja, nu förstår ni att mässan är en av världens största mässor som behandlar tobak och dess tillbehör.

Vi blev kungar redan vid andra eller tredje montern, minns faktiskt inte varför, men det skrattades och snackades i alla fall. I den första hallen var det enbart Vape och alla dessa oljor man skall ha till, mycket give-aways blev det, OM man ville. I början känner man sig väldigt uppskattad och utvald av alla dessa givmilda och synnerligen trevliga damer som ville ge oss både webbadresser, telefonnummer och gåvor, som för övrigt kunde vara rätt lättklädda, årstiden till trots. Vi förstod rätt snart att det var ju för att locka in oss i deras monter och skriva på lustiga avtal med mera… Vi skrev inte på ett enda.

Middagen kom fort, fortare än vad jag var hungrig i alla fall och med tanke på utbudet där vi valde att äta var det tur. Jag slog till med en räksallad och Aimo med en tillplattad kyckling. Aimo var hungrig, så han tog kyckling och åt upp cirka en fjärdedel, det var mycket mat på tallriken. Jag tog en lättare rätt och gillade det, fast jag inte var så värst hungrig. Kan erkänna att de 3 räkorna, som var stora som en manstumme, var riktigt  goda. Jag slickade tallriken, förutom en detalj som jag dessvärre inte kunde identifiera och lät den därmed ligga kvar som en protest till kocken. Det återfanns en bit tuggtobak på Herr Pekkalas tallrik, den vet vi däremot vart den kom ifrån.

Denna dag skummade vi bara över för att se vad som var intressant och inte. Vape är stort resten av världen konstaterade vi i ett tidigt skede och det var inget som intresserade oss direkt, men vi är inte sämre än att vi tillfredsställde de lättklädda damerna och tog emot det vi fick, sen sa vi stopp när dom ville vi skulle följa med bak montern, än en gång så var det för att lura på oss något, och det var inte ens dom som fortsatte affärerna med oss hunkar, nej då, det var någon skäggig, lätt svettig och stor typ, dock väldigt trevliga. Nej, vi vill se råtobak, snus, cigarrer, pipor, piptobak och maskiner, inte stå och slöprata med damer och påträngande försäljare.

Dag 4 Lördagen den 21 September
Vi vandrar upp i vanlig ordning strax innan klockan 10.00 och ser åter fram emot en dag på mässan. Stegen blir tyngre och tyngre, man går väldigt mycket på en sån här mässa. Vägen upp är typ en park med fina buskar och väldoftande rosor, jag smakade inte på dessa då dom satt i lite för nära höjd av vad alla hundar klarar av att pissa på, men… Hur som, dom smakade bra och doftade lika bra som vi båda, påstod Aimo i alla fall. Det kändes som att antalet besökare inte var lika stort denna dag 2, tror att de flesta gick ut hårt på fredagen och åkte sen hem, vad är det för dålig stil?

Vi var klädda i våra extremt snygga skjortor med Kungssnusloggan på, dessa skjortor är vita och skall så vara. En av oss har förmågan att söla ner såna här plagg rätt fort, men denna har hängt med från och till sen i fredags morse, nu var det i alla fall dags att se hur det såg ut med en kopp kaffe på den, det matchade inte, kan jag säga direkt. Kul kan tyckas, men detta var precis efter vi äntrat mässan igen.

Nu visste vi mer vart vi skulle gå (trodde vi), vi hittade knappt till toaletterna som var väldigt dåligt uppmärkta och egna spottkoppar fick vi ha med oss då papperskorgar var nästintill obefintliga. Nåja, nu börjar det roliga, vi hittade denna dag till råtobak, essenser och maskiner. Jag trodde vi åkte till en av världens största mässor för tobak och tillbehör, men det visade sig vara en ren erotikmässa med diverse tillbehör, denna var väl dold i hall 3.

Idag stötte vi på ett par trevliga unga herrar från Island som visade upp sina produkter, dom bjöd på samples, öl/läsk och mackor, trevligt möte detta också. Här stötte vi dessutom på Tobask & Mer-journalisten Åke med fotografen Roland, vart detta slutade kan ni säkert gissa.

Tobak smektes, tobak sniffades på, kvaliteter varierade och fanns i alla dess former, allt från Burley till fina blandningar och den finaste Kentuckyn. Många länder och företag var där och representerade sig och sina produkter, Polen, Zimbabwe, Uganda, Italien, Frankrike, Grekland, Thailand för att nämna några. Detta besök var väldigt intressant.

Tyvärr fanns det inte så mycket essenser och aromer som jag hade önskat, men det fanns ett par stycken företag som mer än gärna tog sig tid med oss, 2 gentlemän från lilla Sverige, dessa samtalade vi med och det var synnerligen trevligt.

Det var likadant med maskiner, dessa som vi var intresserade av att kolla in, fanns inte i överflöd, men även här fick vi till ett par samtal och vilka maskiner det finns i världen. Finns inte maskinen så fixar dom en sån man önskar på ca: 2 veckor. Lite jobbigt att gå bland alla stånden…

Så var denna dagen strax slut och vi likaså, men berättas kan att vi numera går som Mr Pekkala och Professor Bauer. Det är jag som gjorde fel vid biljettköpet och skrev in mig som professor, många fick sig ett skratt och jag förstår fortfarande inte varför. Nu är det som det är och jag kan fortsätta vara professor, om inget annat får jag väl börja läsa till det. Hur svårt kan det vara?

Summering dag 4
Det finns otroligt mycket inom denna industri, både i tobaksväg och tillbehör, mycket kretsar som ni redan vet om Vape och dess oljor, men den stora biten är för oss allt annat. Man behöver inte vara kändis för att vara känd. Stötte på en Indier som ställde ut sin snus, han blev glad när han såg Aimo och sa att han följde honom på Instagram. Ok, sånt här hände flera gånger. Jag kände mig riktigt cool att gå med en kändis.

Dag 5 Söndagen den 22 September
Sista dagen på mässan. Morgonhumöret är sämre än vad det var dag 2, 3 och 4. Inte alla som uppskattar att bli väckta med kaffe och en snus. Ett jäkla grymtande, morrande och pipande var det denna morgon, jag fick aldrig klarhet i vad det handlade om. Jag fick bara order om att jag skulle köra hela vägen hem och han skulle sitta längst bak och tjura, underbara gubbe!

Idag blev det cigarrer, pipor och tobak. För Aimo som tycker om cigarrer var detta en form av himmelriket, jag gillar doften av dessa små bruna pinnar, men här blev det för mycket. Pipor, som det fanns i tusental av, tittade jag hellre på, men jag avstod från inköp, mest för priserna. De piporna man hade råd med låg i korgar för sig själv och skämdes, runt 500:- kostade dessa och inget alls att ha. De som man kunde tänka sig hade startpris på runt 2000:- och upp till 50 000:-.

Nåja, vi hade förmånen att träffa en blender från Peterson från Dublin, där fick jag ett smakprov på runt 50 gram på en Night Cap, handblended rakt framför näsan på mig, jag tror jag fick med hela receptet, han berättade exakt vad han hade i och varför.  Dan Tobacco träffade vi också och fick egentligen hur mycket tobak som helst, tyvärr har jag redan smakat det mesta och roffar åt mig gör jag inte, inte på en sån här mässa. Det fanns folk som hade välfyllda kassar med samples med mera, så många så dom knappt kunde gå, det såg illa ut.

Summering dag och natt 5
En intressant dag och väldigt givande på många vis. Trötta i våra annars hårt arbetande fötter, trötta på att gå, trötta på Vape men så nöjda att vi tog oss hit, hit till den förmodligen största tobaksmässan i Världen. Nu är vi hemma och skall summera hela resan, inte i text, för det har vi redan gjort här, nej, alla produkter, intryck och kontakter.

Tack Herr Pekkala för ditt genuina sätt att vara och tack för ett perfekt resesällskap, Kungssnus & Tobakskemis svar på MacGyver. Tack Sinikka och Erkki Pekkala för lånet av er fina husbil. Tack   till er alla som läst och följt oss till och från resan till InterTabac/InterSupply. Dortmund 2019, det är såna här resor som gör att Snusfabriken och Tobakskemi kan utvecklas ännu mer, tillsammans med er alla. Har ni funderingar över avsaknaden av bilder från mässan så är svaret, det var fotoförbud och både Magnus och jag är prydda.

 

Aimo Pekkala och Mange B Bauer – På plats i verkligheten och på jakt

2 kommentarer för “Den sista färden…

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *